Be om ursäkt *fnyss*

Igår var jag och tränade på lunchen, blir lite stressigt men var skönt å röra på sig lite iaf. Blir bara 2 ggr denna vecka men men, kort vecka så ;p

Igår fick jag ett utbrott när jag skulle göra iording min matlåda. Bytte låda 3 grr för jag skulle få plats med en burk sylt till mina potatisplättar men alla burkar var förstora så jag svor å smällde i skåpen. Ropade på David att han skulle hjälpa mig och kommer med någon dålig idé med plastfolié. Blir skit arg svär och skriker, hoppar in i duschen och surar istället.

Gick och la oss osams, tycker det är jobbigt så jag skulle sluta fred. Tog upp det imorse på väg till tåget!

- Vad sur du var igår, David.
- Ja, men konstigt. Du beter dig som ett psykfall ibland, jag skulle ju hjälpa dig. Varför be om hjälp om du ändå inte ville lyssna på mig?
- Äh, men jag var sur. Försökte faktiskt sluta fred.
- När?
- När vi skulle sova, då pratade jag. Försökte faktiskt.
- Du sa: "Har du ställt klockan" och jag svarade "ja".
Var det ditt försök till att sluta fred?
- Ja! Men då var det ju din tur att säga något sen. Jag ville ju inte försöka sluta fred flera gånger om du inte tänker försöka..
- Kunde du inte bara be om ursäkt?
- Nej, ville inte be om ursäkt för. Ville bara ha fred.

Inte lätt för mig alla gånger =(

Nu sitter jag på jobbet och önskar att helgen blir varm och skön. Mysigt!

Sen så hoppas jag att min älskade, underbara, gulliga syster ska bjuda på lite middag på lördag ;)

Puss